Blogg

Jul utan kul? Semester utan sol?

Det här med julen, klapparna och konsumtionen har jag inte kunnat släppa. Nå, det har ju ingen annan heller. I dag har jag köpt ny– och massproducerade julklappar till ett litet barn med stor kärlek till Pippi. Allt var tillverkat mycket långt från Sverige och ekologiskt var det inte heller. Hade jag planerat julklappar sedan september hade jag säkert kunnat hitta exakt samma saker begagnade. Det hade varit: 1. lika bra grejer, 2. bättre för miljön, 3. billigare. Men nej, jag blir lika överraskad av julen varje år som alla andra. Och även om begagnat är bäst och billigast så behöver vi betala med nedlagd tid på att leta.

Jag hörde om en person som, trött på alla prylar, slog in låneböcker och gav bort i julklapp tillsammans med en text om varför just den personen skulle läsa den boken. Det förutsätter dock att givaren och mottagaren bor på samma ort och har tillgång till samma bibliotek… (Ja alltså, hen hade lånat böckerna med sitt lånekort, ej snott dem…)

Det tycker jag är en utmärkt idé. En variant på att ge bort upplevelser. För de flesta upplevelser jag gett bort kostar trots allt pengar. Teater- och konsertbiljetter, någon liten spabehandling kanske, presentkort på restaurang och bio. Pengar, pengar, pengar. Jag har ju i och för sig pengar eftersom jag jobbar och får lön. Men jag har allt mer börjat tänka på var och hur jag vill spendera de här pengarna. Och då vill jag köpa getter, förlossningar, vaccinationskit, skolgång, och så vidare. Jag vill också stötta kulturutövare i sig och kultur i stort.

Men det här med konsumentmakt är också lurigt. För den största makten ligger hos producenterna och jag blir så arg när jag än en gång stöter på välmenta råd som “köp inte tepåsar som är gjorda av plast”. Nähä! Men ser jag utanpå kartongen vilket material tepåsen är gjord av? Nej. Ett rimligare “råd” vore att förbjuda producenterna att använda plast till sina tepåsar. Det är för mycket ansvar som hamnar på oss konsumenter som befinner oss i sista ledet och som inte kan räkna med att maten vi handlar är schysst utan i stället – exakt tvärtom – ska utgå från att producenter, leverantörer och försäljare struntar i allt utom pengar.

Och så är det det här med de oerhört billiga flygresorna som är så svåra att stå emot. För vi vill resa om vi kan. Och nu är flygresor oerhört tillgängliga. Några av mina livs bästa ögonblick har just utspelat sig på platser som jag flugit till. Att resa och komma närmre världen och andra människor är också något härligt och viktigt, bra för alla. Även om det är tveksamt hur många flygresor som leder till att människor i olika länder bondar och möts när vi häckar på all inclusive-resorts.

Så jag kan inte flyga längre – med gott samvete. Men jag kan flyga ändå. Kanske tänka att vad gör det för skillnad att just jag låter bli när ändå så många andra flyger/reser/unnar sig. Flyger i jobbet varje vecka osv. En del flyger jämt/ofta/jättelångt – kan inte jag ta med mig barnen till värme och vacker natur och fina upplevelser en gång om året då? Va? Spelar det någon roll?

Är inte klimatfrågan för viktig för att läggas på oss enskilda konsumenter?

Där jag bor öppnades precis en flyglinje direkt till Berlin.Vi hade planerat att ta tåget dit. Vi ska fortfarande ta tåget dit men plötsligt blev det en hjälteinsats. Så mycket enklare och snabbare med flyget, speciellt när flygplatsen ligger en kvart med buss från stan. Men… sedan ska en häcka där i två timmar innan avgång, checka in och ut bagage, ta sig från flygplatsen till centrum i Berlin. Kanske vi inte hade sparat så mycket tid trots allt. Och tåget är helt klart bekvämare. Och mitt samvete denna gång är rent som nyfallen snö. Denna gång.